På DigitaltMuseum gör vi nedslag i våra samlingar och gör föremålen och arkivalierna till delar av större sammanhang. Här hittar du fördjupningar och överblickar på en mängd olika teman.

Bilder och ritningar

Axplock ur ritningsarkivet

Axplock ur ritningsarkivet

I Marinmuseums arkiv finns ca 22 000 ritningar av olika slag. Hösten 2015 invigdes en utställning på Marinmuseum som presenterade axplock ur ritningsarkivet, några av ritningarna som ställdes ut kan du läsa mer om på DigitaltMuseum.

Fenomenet fotoalbum

Fenomenet fotoalbum

Artikeln belyser en idag nästan försvunnen medieform – fotoalbumet – ur ett musei- och samlingsperspektiv. Den beskriver dess historia, materialitet och hur den är sammanflätad med fotokonstens och privatfotografiens utveckling.

Läs mer om Fenomenet fotoalbum på DigitaltMuseum (extern länk)

Lennart Bergqvists fotografier

Lennart Bergqvists fotografier

För några år sedan tog Marinmuseum emot en samling fotografier från Karlskronavarvet. De 250 000(!) bilderna är tagna av fotografen Lennart Bergqvist och visar verksamheten på varvet från andra världskrigets slut till en bit in på 2000-talet. Samlingen berättar därmed om hela perioden kalla kriget och även en tid efter Berlinmurens fall och östblockets upplösning. För museet är detta en ovärderlig bildskatt som nu blir tillgänglig för allmänheten steg för steg.

Båtar, fartyg och skepp

De sista seglande örlogsfartygen

De sista seglande örlogsfartygen

Industrialiseringen på 1800-talet innebar en brytningstid för allt skeppsbyggeri, inte minst för örlogsflottorna. Träskrov byttes mot järn och pansar, master och segel blev till ångmaskiner och propellrar. De klassiska seglande träfartyg som deltog i slaget vid Trafalgar 1805 var i 100 år senare utbytta mot ångmaskinsdrivna slagskepp, byggda pansar och med vridbara kanontorn.

HMS Älvsnabben

HMS Älvsnabben

Minfartyget HMS Älvsnabben sjösattes 1943. Förutom sin funktion som minfartyg blev hon också ett skolfartyg och gjorde mellan åren 1953-1980 totalt 25 stycken långresor, varav två stycken var världsomseglingar.

Karlskronaviggen - en fritidsbåt från örlogsvarvet

Karlskronaviggen - en fritidsbåt från örlogsvarvet

För de som byggde fritidsbåtar på 1960-talet var segeltävlingen Gotland runt ett evenemang man självklart deltog i. Att placera sig bra, eller kanske till och med vinna sin klass, var en viktig del i marknadsföringen av de olika båttyperna. År 1964 var det en konstruktion av Per Brohäll som tog hem Royal Ocean Racing Club (RORC) klass V. Båten kallades för Karlskronakryssare och det som var speciellt med Brohälls konstruktion var att den var byggd vid örlogsvarvet i Karlskrona, mitt bland torpedbåtar, jagare och ubåtar.

Marinens mindre båtar

Marinens mindre båtar

I Slup och barkasskjulet har marinen förvarat sina mindre båtar sedan slutet av 1700-talet och idag finns ett tjugotal av dem utställda. De är byggda från år 1819 och framåt.

Minsveparen Bremön

Minsveparen Bremön

När minsveparen Bremön togs i tjänst den 20 oktober 1940 hade andra världskriget rasat i ett drygt år. Handelsfartyg behövde eskorteras längs kusterna samtidigt som de krigförande ländernas minor behövde röjas för att skapa fria vägar på havet. Bremön, och hennes 13 systerfartyg, blev viktiga i Sveriges strävan att upprätthålla neutraliteten och samtidigt hålla sjövägarna öppna för den livsviktiga handeln. Idag är Bremön museifartyg vid Marinmuseum och besöks årligen av över 50 000 besökare.

Nya Riga

Nya Riga

En dag år 1717 låg det svenska örlogsfartyget Nya Riga ankrat på redden bara en liten bit från Karlskrona. Ombord på fartyget var man i full färd med att lasta av och ta i land fartygets krut eftersom hon just hade återkommit från en sjöexpedition. Klockan var ungefär åtta på kvällen när fartyget av okänd anledning sprang i luften. Explosionen var så kraftig att flera hus i staden skadades, bland annat slogs flera fönster på den närliggande Amiralitetskyrkan sönder av tryckvågen.

Om olika tiders fartygsskrov

Om olika tiders fartygsskrov

Skrovet kan sägas vara ett fartygs kropp. Det är skrovet som håller vattnet ute och som genom sin form ger skeppet flytkraft. På och i skrovet kan sedan däck konstrueras, maskiner installeras och vapen arrangeras. Skrovets syfte är samma idag som det var på den allra första båt som någonsin byggdes, men den tekniska utveckling syns naturligtvis också i hur ett fartygsskrov konstrueras.

Pansar, porslin och mahogny

Pansar, porslin och mahogny

Om officersliv på flottans fartyg under första världskriget. Första världskriget innebar mycket tid till sjöss för flottans fartyg och dess besättningar. Inte minst de stora pansarkryssarna och pansarbåtarna, som vid tiden utgjorde kärnan i örlogsflottan, fick slita hårt. Detta innebar mycket tid till sjöss för flottans officerare. De fick bo i sina hytter i långa perioder och deras sociala liv inskränktes till kollegorna ombord.

Robotbåten HMS Västervik

Robotbåten HMS Västervik

HMS Västervik är ett fartyg som verkligen varit en del av svensk nutidshistoria. I hennes officersmäss förhördes Anatolij Michailovitj Gusjtjin, befälhavare på den sovjetiska ubåten U 137 som i oktober 1981 gick på grund i Karlskrona skärgård. Den serie av fartyg som HMS Västervik ingår i kallades först torpedbåt typ Norrköping efter det första fartyget i klassen som sjösattes.  1982 byggdes hon dock om till robotbåt och utrustades med åtta sjömålsrobotar. Idag finns hon vid Marinmuseum i Karlskrona, i exakt samma skick som när hon togs ur tjänst 1998. 

Sjösättning

Sjösättning

Sjösättningen är självfallet en milstolpe i fartygets historia och ofta det datum som räknas som någon slags födelsedag för skeppet. I fotosamlingarna vid Statens maritima och transporthistoriska museer finns därför en stor mängd fotografier som visar just sjösättningar, och några av dem visar vi här.

S/S Hansa

S/S Hansa

Den 24 november 1944 klockan 7:30 skulle passagerarfartyget S/S Hansa ankommit till Visby från Nynäshamn efter att ha blivit försenad av dåligt väder. Vid tio-tiden syntes hon dock fortfarande inte till och svarade inte heller på radioanrop. Man började då fatta misstankar om att något hänt fartyget, troligtvis i from av maskinhaveri eller likande. Det skickades därför ut fartyg att leta efter Hansa och marinledningen beordrade även planet Örnen att söka efter passagerarfartyget.

Ulven

Ulven

Under en momentövning den 15/4 1943 försvann, och förlorades all kontakt med, ubåten Ulven under mystiska omständigheter. Till en början ansågs inte den uteblivna radiokontakten som något anmärkningsvärt. Men när nästa dag kom och fortfarande ingen kontakt kunde upprättas misstänkte man tillslut att något hänt med Ulven och hennes besättning. Därefter sattes ett stort sökningsarbete igång under ledning av kommendör K G Hamilton. Arbetet blev mycket pressat eftersom ju mer tid som gick desto mindre blev chansen att finna besättningen vid liv.

Människor och möten

Båtsmännen - flottans manskap under 300 år

Båtsmännen - flottans manskap under 300 år

Under cirka 300 år var det båtsmännen som utgjorde besättningarna på flottans skepp. De var en del av det så kallade indelningsverket och ersattes av de värnpliktiga sjömännen i början av 1900-talet.

En armé marscherar på sin mage

En armé marscherar på sin mage

Påståendet att en armé marscherar på sin mage brukar tillskrivas den franske kejsaren Napoleon Bonaparte. Citatet sätter fokus på hur viktig underhållstjänsten, det vill säga bland annat matlagning, är för en stridande styrka. 

Facklig organisering vid Karlskronavarvet

Facklig organisering vid Karlskronavarvet

År 1900 bildades den första fackliga organisationen för arbetarna vid örlogsvarvet i Karlskrona. Tidpunkten är förhållandevis sen. Arbetsplatsen var en av landets största och fackföreningar hade uppstått inom flera områden under 1800-talets andra hälft. Men så var också varvsarbetarnas situation speciell i Karlskrona. De var civila arbetare men de tvingades lyda under militära regler och reglementen. 

Isolerad nation- flottan under andra världskriget

Isolerad nation- flottan under andra världskriget

Kort efter andra världskrigets utbrott den 1 september 1939 då Tyskland angrep Polen inleddes ett minkrig i Östersjön till följd av att de polska ubåtarna Wilk, Rys och Zbik lade försvarsmineringar runt polska Helhalvön. Tyskland svarade då med att minera flera områden som kring Lilla och Stora Bält, vid Öresund, Falster, Rügen och i Nordsjön. Vissa minor lades så nära den svenska territorialhavsgränsen att de uppfattades som en neutralitetskränkning. 

Karlskronafebern 1788-1790

Karlskronafebern 1788-1790

Slaget vid Hogland den 17 juli 1788 blev, förutom ett militärt misslyckande, också upptakten till en fasansfull epidemi som snart skulle härja i stora delar av Sverige.

Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar

Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar

Under 1800-talets andra hälft når nationalismen nya höjder i såväl Sverige som delar av övriga världen. I såväl de borgerliga lagren som i den tidiga vänsterrörelsen debatteras för en nationalistisk anda, om än från olika utgångspunkter. För den politiska högern används nationalismen som ett samlande begrepp mot rikets yttre fiender och i detta sammanhang bildas Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar.

Marinlotta Stina Werner

Marinlotta Stina Werner

Samtidigt som andra världskriget rasade runt Sveriges gränser sökte sig den då 22-åriga hemmafrun Stina Werner till Lottakåren i Karlskrona. Året var 1943 när Werner blev marinlotta i Karlskrona marinlottakår där hon förblev aktiv i över 30 år.

Mobilisering!

Mobilisering!

Den allmänna värnplikten som infördes i Sverige 1901 byggde på idén att alla svenska män var skyldiga att delta i att försvara landet mot ett angrepp. 

Regering kunde besluta om mobilisering vilket innebar att de värnpliktiga kallades in till sina tjänstgöringsplatser där de fick kläder och den utrustning som behövdes. Utrustning förvarades i så kallade mobiliseringsförråd. 

Otto Henrik Nordenskjöld

Otto Henrik Nordenskjöld

"Jag har aldrig sökt skimmer - endast effekt." Så här skrev Otto Henrik Nordenskjöld om sig själv. Nordenskjöld var en av de ledande officerarna i flottan under slutet av 1700-talet. Som många av de högre officerarna under denna tid kom han från en adlig bakgrund och tjänstgjorde utomlands innan han snabbt steg i graderna och blev en inflytelserik person i svenska flottan.

Rudolf Nissens bildskatt

Rudolf Nissens bildskatt

Den 26 mars 1896 dog Rudolf Nissen, kommendörkapten av 1:a graden och inspektören för rikets navigationsskolor. Men vem var Rudolf Nissen och varför är han intressant idag? Det enkla svaret är att han lämnade efter sig en spännande fotosamling som idag bevaras i Marinmuseums fotoarkiv. 

Skeppsgosse 28: Per Wilhelm Cedergren

Skeppsgosse 28: Per Wilhelm Cedergren

Per Wilhelm Cedergren blir skeppsgosse redan vid nio års ålder. Hans historia är unik eftersom han senare i livet beskriver och gör målningar av sin tid som skeppsgosse under 1830-talet. Han blir så småningom en erkänd marinmålare och därför finns mycket av hans material idag bevarat i museisamlingarna.

Platser och resor

Flottans artillerimodellkammare

Flottans artillerimodellkammare

Marinmuseums samlingar kan räknas till några av de äldsta i landet eftersom de ursprungligen kommer ifrån de modellkammare som skapades i flottan under 1700-talet. Syftet med dessa samlingar var inte olikt en museisamling, att omhänderta den kunskap som fanns genom modellerna och bevara den för att kunna ta lärdom framöver. En av samlingarna var den tillhörande flottans artillerimodellkammare.

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen

1897 anordnades Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm. I flottans paviljong visade svenska flottan upp sin historia och teknologiska framsteg.

Läs mer: Galjonsfigurer

Läs mer: Galjonsfigurer

I Galjonshallen på Marinmuseum finns imponerande galjonsfigurer som en gång suttit på Sveriges främsta krigsskepp.

De flera meter höga träskulpturerna satt en gång i tiden i fören på svenska krigsfartyg. Unikt för figurerna i Galjonshallen är att nästan alla varit inblandade i stora sjöslag, de flesta under åren 1788-1790 när Sverige låg i krig med Ryssland.

Hvalens hemresa

Hvalens hemresa

2014 köpte Marinmuseum in ett mycket intressant fotoalbum till samlingarna. Albumet innehåller fotografier, brev, artiklar och telegram rörande ubåten Hvalens resa till Sverige 1909.

Jagarkatastrofen Hårsfjärden

Jagarkatastrofen Hårsfjärden

Den 17 september år 1941 låg jagarna Göteborg, Klas Horn och Klas Uggla förtöjda vid jagarbryggan vid Märsgarn i Hårsfjärden i samband med en anfallsövning. Klockan 09:58 skedde plötsligt en kraftig explosion i aktern av Göteborg. Smällen ledde snabbt till att vatten hastigt strömmade in och att elektriciteten slogs ut...

Linjedop

Linjedop

Fredagen den 8 december 1967 gick den dåvarande kronprinsen Carl Gustaf ett fasansfullt öde till mötes. Som så många andra sjömän före honom skulle han råka ut för ett gäng utklädda gestalter som utsatte honom för en urgammal ritual i sjöfarten. Händelsen han råkade ut för skulle förvandla honom från en oerfaren landkrabba och nybörjare till sjöss till en erfaren och pålitlig sjöman.

 

Marinmuseums utemiljö

Marinmuseums utemiljö

Runt Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona finns några intressanta föremål ur samlingarna utställda.

Gamla Mastkranen i Karlskrona

Mastkranen - en del av världsarvet

Mastkranen - en del av världsarvet

Innanför de murar som omgärdar örlogsvarvet i Karlskrona står en märkvärdig byggnad. Den syns från havet och ibland skymtar den förbi synfältet för den som promenerar på världsarvsstadens gator. Byggnaden utgörs av gult torn med ett vackert ärgat koppartak. Från tornet sträcker sig en arm mot himlen, beklätt med samma vackra tak som resten av byggnaden. Att byggnaden är en kran kanske är synligt för en del, men det är inte vilken kran som helst. Mastkranen på varvet i Karlskrona är en mäktig byggnad med internationell förebild och en spännande historia.

Modellkammaren

Modellkammaren

Marinmuseum har anor från 1752 då Modellkammaren i Karlskrona grundades av kung Adolf Fredrik.  Marinmuseums modellkammare är en storslagen sal, full med modeller av skepp, byggnader, maskiner och annat, främst från 1700- och 1800-talet. Här finns prototyper i miniatyr till berömda krigsfartyg, sliphus som drevs av oxar och hästar och Karlskrona örlogsvarvs mäktiga mastkran. För det mesta är de förlagor till sådant som verkligen byggdes eller som man i alla fall funderade över att bygga, och de ger en unik inblick i vetenskapligt tänkande och byggnadskonst från förr.

Polhemsdockan

Polhemsdockan

Polhemsdockan på varvet i Karlskrona är en av alla de byggnationer som kallats världens åttonde underverk, och det med rätta. När man står på kanten av den väldiga, utsprängda gropen i berggrunden är det lätt att förstå hur mycket bygget måste ha imponerat på 1700-talets människor. Skeppsdockan på Lindholmen i Karlskrona är idag en del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona som aldrig slutar väcka intresse och häpnad.

Ubåtshallen

Ubåtshallen

I utställningen Ubåtshallen finns den högteknologiska ubåten Neptun samt dess föregångare och svenska flottans allra första ubåt - Hajen från 1904. Runt de båda ubåtarna löper ubåtsvapnets 110-åriga historia som du kan ta del av genom personliga berättelser, händelser och spännande fenomen.

 

Vanadis världsomsegling 1883-1885

Vanadis världsomsegling 1883-1885

”Några indianer sågo vi ej under under uppehållet i Punta Arenas. Derför blefvo vi särdeles belåtna då det på Söndagsförmiddagen varskoddes en kanot med infördingar i sigte”. (Ur båtsman Humblas dagbok från den 2 mars 1884

Världsarvet örlogsstaden Karlskrona

Världsarvet örlogsstaden Karlskrona

Örlogsstaden Karlskrona upptogs på Unescos världsarvslista 1998. Den välbevarade stadsplanen präglas av barockarkitektur med unika varvs- och befästningsmiljöer. Karlskrona grundades av kung Karl XI 1680. Platsen var strategiskt utvald för örlogsflottan.

Wasaskjulet

Wasaskjulet

Att bygga ett stort örlogsfartyg på 1700-talet tog tid. Från det att kölen lades ut på slipen till ett fartyg var färdigt att tas i bruk kunde det gå flera år. Under den tiden utsattes virket för väder och vind, regn och snö. Det fanns till och med en risk att skroven skulle börja ruttna innan de ens var klara att tas i bruk. År 1756 lät skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon uppföra en stapelbädd alldeles öster om Polhemsdockan på flottans skeppsvarv i Karlskrona. Men som sagt var så gick skeppsbyggandet så långsamt att virket hann bli dåligt innan fartygen ens var klara. Lösningen blev att bygga ett skjul för att täcka över byggena med.

Ålandsexpeditionen 1918

Ålandsexpeditionen 1918

Ålandsexpeditionen var en svensk militärexpedition till Åland 1918, under första världskrigets sista år. Läget på Åland blev oroligt då tsarimperiet fallerade 1917 och Finland utropade sig självständigt. Det uppkom krav från den svensktalande befolkningen på Åland att de skulle få tillhöra Sverige. Sverige skickade då en expedition till Åland för att skydda den svensktalande åländska befolkningen och för att medla mellan de finska och ryska trupperna. 

Älvsnabbens långresa 1966-67

Älvsnabbens långresa 1966-67

Fotoalbum med bilder från HMS Älvsnabbens långresa 1966-1967. Minfartyget Älvsnabben var i tjänst 1943-1980 och gjorde flera långresor. Långresan 1966-67 tog 177 dygn och gick via Tunisien, Ceylon, Australien, USA, Bahamas och Irland. Ombord fanns 285 personer, bland annat kung Carl XVI Gustaf som var kadettelev. Albumet har tillhört Oskar Linde som var med ombord på resan.

Örlogsvarvet i Karlskrona

Örlogsvarvet i Karlskrona

Örlogsstaden Karlskronas centrum är beläget på ön Trossö, några kilometer ut i Blekinges skärgård. Öns norra halva domineras av bostäder, parker, gallerior och affärer men något söder om öns mitt löper murar och stängsel som stänger ute alla obehöriga. På andra sidan ligger Marinbasen och framförallt örlogsvarvet, anledningen till att staden överhuvudtaget anlades i slutet av 1680-talet.

Övrig historia

Det viktiga ekvirket

Det viktiga ekvirket

Den 18 mars 1819 fick överstelöjtnant Johan Aron af Borneman i uppdrag att besiktiga landets alla ekar för att avgöra vilka som skulle kunna användas av flottan.

En kanon från havets botten

En kanon från havets botten

En sommardag år 1525 lämnar några fartyg hamnen i Kalmar. Dagarna före avfärden har fartygen gjorts klara för resan till Stockholm och på ett av dem, en stor kravel, ligger två kanoner surrade på däck. Seglatsen går till en början bra men inne i Stockholms skärgård ränner fartyget på en undervattensgrynna. Fartyget med kanonerna går till botten och blir liggande på en klipphäll på 35 meters djup i den norra delen av Nämdöfjärden. 1998 återfinns kanonerna vid en husrannsakan i Västergötland.

Flygplanskryssaren Gotland

Flygplanskryssaren Gotland

Under första världskriget visar det nyfödda flyget sina fördelar för spaning men även för strid. När framtidsplanerna för den svenska marinen läggs fram efter kriget involveras därför ett hangarfartyg. Resultatet blir en flygplanskryssare vid namn HMS Gotland som sjösätts 1933. Fartyget är det närmsta ett hangarfartyg som Sverige haft.

Krigets svallvågor

Krigets svallvågor

Utställningen Krigets svallvågor uppmärksammar Sverige och marinen under första världskriget.

Utställningen hämtar exempel från lokaltidningen Karlskrona-Tidningen. Här rapporterades dagligen om kriget i världen, situationen i Sverige, marinens insatser och det dagliga livet. Det visas även föremål, foto och arkivalier från museets samlingar samt en film från 1917.

Marinen i atomåldern

Marinen i atomåldern

När USA avslutade andra världskriget genom att fälla krigshistoriens två första atombomber över Japan så tog världen steget in i en ny tid. Det faktum att mänskligheten nu hade lärt sig att klyva atomer och ta tillvara på den energi som då frigörs fick många att utropa att atomåldern hade börjat. I den nya tidsåldern skulle atomkraften användas till energiförsörjning, medicin och massförstörelsevapen.

Minnestavlorna - ett detektivarbete

Minnestavlorna - ett detektivarbete

När Marinmuseum skulle göra en ny utställning om det svenska sjöförsvarets historia så dök bilden nedan upp. Bilden föreställer en monumentliknande pjäs med två dukar där drabbningar som svenska flottan varit med om genom historien radas upp. Nu startar ett detektivarbete för att ta reda på vad det här egentligen är för något.

Sjöslaget vid Hogland

Sjöslaget vid Hogland

År 1788 började Gustav IIIs ryska krig. Under den första halvan av 1700-talet hade svenska militära framgångar lyst med sin frånvaro. Förlusterna i Stora nordiska kriget och Hattarnas krig hade följts av hårda freder och Gustav III behövde en framgång. Förhoppningen var att vändningen skulle komma i slaget vid Hogland.

Sjöslaget vid Svensksund

Sjöslaget vid Svensksund

Slaget vid Svensksund i Finska viken är den sista drabbningen under Gustav III:s ryska krig. Striden står mellan två flottor som i huvudsak består av roddfartyg, den svenska skärgårdsflottan och den ryska. Slaget är det största i Östersjöns historia sett till antal fartyg och den betraktas ofta som den största sjösegern i svensk historia.