1
00:00:04,280 --> 00:00:06,920
Man seglade på en linje då,
tätt tätt ihop -
2
00:00:06,920 --> 00:00:13,160
och ett fartyg hade fören så nära
man kunde nästa fartygs akter -
3
00:00:13,440 --> 00:00:15,680
och bildade då en barriär.
4
00:00:19,320 --> 00:00:22,640
Linjeskeppet Wasa sjösattes 1778.
5
00:00:23,160 --> 00:00:26,920
Det var ritat och designat av
Fredrik Henrik af Chapman, -
6
00:00:27,360 --> 00:00:31,480
Sveriges genom tiderna mest
namnkunnige skeppsbyggmästare.
7
00:00:32,640 --> 00:00:37,880
Men 1778 hade Chapman redan
en lång karriär bakom sig -
8
00:00:38,440 --> 00:00:42,200
som konstruktör av skepp,
men även annat.
9
00:00:43,640 --> 00:00:46,280
Han hade ritat pråmar, -
10
00:00:46,760 --> 00:00:48,880
skärgårdsfregatter, -
11
00:00:49,400 --> 00:00:52,160
jakter, alla möjliga typer av fartyg.
12
00:00:52,680 --> 00:00:54,840
Han har gjort mängder
av ritningar till olika -
13
00:00:54,840 --> 00:00:58,040
såna här tekniska maskiner -
14
00:00:58,040 --> 00:01:01,480
och han hade även mycket
nya idéer och tankar kring -
15
00:01:01,480 --> 00:01:03,800
hur man skulle lösa olika
problem och så där, -
16
00:01:04,080 --> 00:01:07,360
och det gällde då
i huvudsak fartygen.
17
00:01:07,800 --> 00:01:12,280
Han hade studerat utomlands
i Frankrike och England.
18
00:01:13,520 --> 00:01:16,720
Han var en oerhört kunnig
matematiker.
19
00:01:18,000 --> 00:01:21,840
Han hade byggt skepp runt
hela det svenska -
20
00:01:22,560 --> 00:01:26,400
Östersjöväldet kan man ju säga,
i Sveaborg utanför Helsingfors, -
21
00:01:26,400 --> 00:01:32,040
i Stockholm, i Göteborg, i Stralsund
som hörde till Sverige på den tiden.
22
00:01:32,560 --> 00:01:34,040
Innan han då -
23
00:01:34,800 --> 00:01:37,920
kom till Karlskrona,
för gott kan man säga, -
24
00:01:38,320 --> 00:01:41,800
och började bygga större
skepp där och linjeskepp.
25
00:01:42,880 --> 00:01:45,480
Det är linjeskeppen
jag ska prata om här idag.
26
00:01:46,120 --> 00:01:50,840
Linjeskepp var ett örlogsskepp, -
27
00:01:50,840 --> 00:01:54,240
om man tänker sig det
mest kända örlogsskeppet Wasa.
28
00:01:54,240 --> 00:01:55,960
De såg ut ungefär som Wasa, -
29
00:01:56,840 --> 00:02:00,800
men skillnaden var att taktiken
var en annan på 1700-talet -
30
00:02:00,800 --> 00:02:03,120
än den var under Wasas tid
på 1600-talet.
31
00:02:03,760 --> 00:02:07,040
Skeppen var inte tänkta
att agera som solitärer -
32
00:02:07,040 --> 00:02:11,760
mer enskilt i flottor, utan
linjetaktiken byggde på -
33
00:02:12,560 --> 00:02:15,000
att man seglade
på en linje tätt tätt ihop -
34
00:02:15,000 --> 00:02:21,400
och ett fartyg hade fören så nära
man kunde nästa fartygs akter -
35
00:02:21,720 --> 00:02:25,440
och bildade då en barriär
av skepp mot fienden, -
36
00:02:25,720 --> 00:02:28,880
och då vände man bredsidorna
också mot fiendefartygen -
37
00:02:28,880 --> 00:02:30,800
så man hade en mur av kanoner -
38
00:02:31,680 --> 00:02:35,800
och försökte koncentrera
kanonelden mot fienden.
39
00:02:36,560 --> 00:02:41,400
Det var den taktik som alla
flottor tillämpade under 1700-talet, -
40
00:02:41,880 --> 00:02:43,760
men det förekommer
ju fortfarande såklart -
41
00:02:43,760 --> 00:02:47,800
att man äntrade fartyg och sådant
som var huvudtaktiken på 1600-talet.
42
00:02:48,560 --> 00:02:53,000
Men det kan man säga är
ett linjeskepps huvudsakliga uppgift.
43
00:02:53,440 --> 00:02:56,080
Det var otroligt sällan som det
blev de här stora sjöstriderna, -
44
00:02:56,080 --> 00:02:57,360
men om man ville vara en, -
45
00:02:57,920 --> 00:03:00,520
vad ska vi säga, en sjömakt
att räkna med, -
46
00:03:00,880 --> 00:03:04,240
då var man tvungen att ha en linjeflotta
även om den inte användes så mycket, -
47
00:03:04,240 --> 00:03:06,720
för det var bara en linjeflotta
och linjefartyg -
48
00:03:07,160 --> 00:03:11,360
som kunde slå eller stå emot
en annan linjeflotta -
49
00:03:12,120 --> 00:03:14,600
och Sverige med
sitt Östersjöväldet -
50
00:03:15,080 --> 00:03:17,960
var mer eller mindre tvunget
att ha en sån här flotta, -
51
00:03:18,160 --> 00:03:20,320
även om den oftast låg -
52
00:03:20,320 --> 00:03:23,640
stilla och skvalpade
i bassängen i Karlskrona.
53
00:03:27,320 --> 00:03:32,440
Alltså i Östersjön, den svenska
problematiken med stora örlogsfartyg -
54
00:03:32,440 --> 00:03:35,480
och linjeskepp var att
Östersjön är ganska grunt hav, -
55
00:03:37,520 --> 00:03:39,800
så då fick man försöka
göra en avvägning, -
56
00:03:39,800 --> 00:03:42,720
man vill ju ha så mycket
artilleri och kanoner ombord -
57
00:03:42,720 --> 00:03:44,480
som möjligt på de här linjeskeppen, -
58
00:03:45,120 --> 00:03:46,840
för att de skulle bli slagkraftiga.
59
00:03:47,080 --> 00:03:51,200
De behövde också byggas
kraftigt och starka -
60
00:03:51,200 --> 00:03:54,120
för att kunna dels stå emot
fiendens artillerield, -
61
00:03:54,560 --> 00:03:57,640
men också att bära upp
det egna artilleriet, -
62
00:03:57,640 --> 00:04:00,800
tyngden av det egna artilleriet,
särskilt när man sköt med egna artilleriet, -
63
00:04:00,800 --> 00:04:03,080
det blir otroliga
påfrestningar i fartyget då.
64
00:04:04,040 --> 00:04:06,600
En annan problematik var att
man var tvungen att ha kanonerna -
65
00:04:06,600 --> 00:04:08,360
ganska högt upp i skrovet, -
66
00:04:08,800 --> 00:04:11,240
vilket då skapade instabilitet, -
67
00:04:11,440 --> 00:04:14,800
till skillnad från handelsfartyg där
man har lasten långt ner i fartyget.
68
00:04:15,400 --> 00:04:19,520
Det där var en genomgående
problematik under hela den här -
69
00:04:20,720 --> 00:04:24,560
träfartygseran
med seglande örlogsfartyg.
70
00:04:25,960 --> 00:04:29,720
I Östersjön försökte skeppsbyggmästare
lösa det här på olika sätt.
71
00:04:29,720 --> 00:04:31,680
Man ville gärna ha, -
72
00:04:31,680 --> 00:04:35,560
Sverige byggde också sådana
här stora tredäckade fartyg, -
73
00:04:36,480 --> 00:04:40,160
om man tänker på Nelsons Victory
som fortfarande finns kvar i England.
74
00:04:41,680 --> 00:04:44,120
Den typen av fartyg byggde
man i Sverige några stycken, -
75
00:04:44,120 --> 00:04:46,160
men de var ganska opraktiska här -
76
00:04:47,680 --> 00:04:49,760
med våra förhållanden
och förutsättningar -
77
00:04:49,760 --> 00:04:51,440
med skärgård
och grunda vatten och så.
78
00:04:52,520 --> 00:04:55,760
Bland annat när man landsteg
i Danmark år 1700 -
79
00:04:55,760 --> 00:04:57,640
kunde man inte ta in
de här största fartygen -
80
00:04:58,440 --> 00:05:01,400
mot Köpenhamn eller mot
Humlebäck där man landsteg, -
81
00:05:01,520 --> 00:05:03,080
för att de var för
djupgående helt enkelt, -
82
00:05:03,080 --> 00:05:05,640
de kunde knappt komma
in i Öresund.
83
00:05:06,320 --> 00:05:08,640
Det här var man ju
medveten om hela tiden.
84
00:05:10,600 --> 00:05:13,960
Och Chapman fick mandat av
kungen, Gustav den tredje -
85
00:05:14,480 --> 00:05:16,360
att bygga en typ av örlogsfartyg.
86
00:05:17,360 --> 00:05:18,800
Typen hade ju byggts tidigare, -
87
00:05:18,800 --> 00:05:21,800
det fanns flera konstruktörer som
kunde bygga sådana här fartyg, -
88
00:05:22,360 --> 00:05:28,840
men Chapman fick fullt okej
av kungen att bygga de här.
89
00:05:28,840 --> 00:05:30,520
Han fick alla resurser, -
90
00:05:30,840 --> 00:05:35,680
han behövde inte diskutera
det här med amiralitetet eller sånt, -
91
00:05:35,680 --> 00:05:38,360
utan han fick fullt mandat
att bygga de här fartygen, -
92
00:05:38,360 --> 00:05:41,840
så han kunde ta fram en
ganska kontroversiell typ av fartyg.
93
00:05:42,040 --> 00:05:43,920
Fartygen skulle vara grundgående -
94
00:05:43,920 --> 00:05:48,200
men också tungt bestyckade
och då kunna agera som ett linjefartyg -
95
00:05:48,200 --> 00:05:51,800
och det var ju en
genomgående problematik.
96
00:05:53,120 --> 00:05:59,920
De här linjefartygen hade två rader
med kanoner, två kanondäck, -
97
00:06:02,760 --> 00:06:05,120
60-70 kanoner, -
98
00:06:05,120 --> 00:06:07,880
utom de största tredäckare
som kunde ha över 100.
99
00:06:08,440 --> 00:06:11,800
Men vid den här tiden,
1770-1780-talet, -
100
00:06:11,800 --> 00:06:14,200
hade Sverige inga sådana,
man satsade istället på -
101
00:06:14,440 --> 00:06:17,480
de här mindre och mer
praktiska fartygen.
102
00:06:18,080 --> 00:06:20,240
En sak som man kan notera
hos Chapman, -
103
00:06:20,720 --> 00:06:23,160
i samtiden fanns det flera
andra skeppsbyggmästare -
104
00:06:23,160 --> 00:06:25,320
av ungefär Chapmans kaliber
i andra länder, -
105
00:06:25,320 --> 00:06:26,880
Danmark, England och så vidare.
106
00:06:27,560 --> 00:06:28,320
Men, -
107
00:06:30,000 --> 00:06:32,440
det som var utmärkande för
Chapman var väl att han var -
108
00:06:32,440 --> 00:06:34,400
så villig att ta till sig nya idéer.
109
00:06:35,360 --> 00:06:39,880
När han fick höra om kritik
mot sina fartyg eller själv såg -
110
00:06:39,880 --> 00:06:42,280
att det kanske inte fungerade
precis som han hade tänkt sig, -
111
00:06:42,680 --> 00:06:45,040
då försökte han designa om,
ritade nytt -
112
00:06:45,040 --> 00:06:47,880
och försökte ta till sig det där, -
113
00:06:47,880 --> 00:06:51,640
hela tiden under sin karriär,
så utvecklas han.
114
00:06:54,120 --> 00:06:57,440
Så han tog till sig av kritiken
mot Wasa.
115
00:06:58,520 --> 00:07:01,360
Den serie fartyg som
byggdes efter Wasa -
116
00:07:01,480 --> 00:07:06,360
på 1780-talet där Wasa stod
som grund och var prototyp, -
117
00:07:06,640 --> 00:07:08,960
den serien om 10 linjeskepp, -
118
00:07:08,960 --> 00:07:12,080
sen byggdes också ett
antal mindre fregatter, -
119
00:07:12,440 --> 00:07:15,960
de 10 linjeskeppen var
snarlika Wasa, -
120
00:07:15,960 --> 00:07:18,600
men de hade något bättre skydd
på de övre däcken.
121
00:07:19,000 --> 00:07:21,760
De hade också lite bättre
utrymme i akten.
122
00:07:22,080 --> 00:07:25,880
Annars var de i princip
samma som Wasa.
123
00:07:26,560 --> 00:07:28,920
De här 10 fartygen
tillsammans med Wasa -
124
00:07:28,920 --> 00:07:32,240
var speciellt designade för att -
125
00:07:32,960 --> 00:07:37,000
kunna delta i ett offensivt
anfallskrig -
126
00:07:37,000 --> 00:07:39,280
som Gustav den tredje
var ute efter.
127
00:07:39,280 --> 00:07:41,880
De skulle alltså kunna
segla in i Finska viken -
128
00:07:41,880 --> 00:07:45,280
och operera där utan alltför
mycket problem -
129
00:07:45,280 --> 00:07:47,560
med trånga farvatten
och mycket grund och så.
130
00:07:48,440 --> 00:07:51,600
En annan tanke var att man även
vid ett eventuellt krig mot Danmark -
131
00:07:51,600 --> 00:07:56,160
skulle kunna gå in i Öresund
och komma ganska nära Köpenhamn, -
132
00:07:56,320 --> 00:07:58,560
det är extremt grunt
utanför Köpenhamn, -
133
00:07:59,280 --> 00:08:04,000
och blockera den danska flottan
innan de hann rusta -
134
00:08:04,200 --> 00:08:06,080
och även hämta sjömän från Norge.
135
00:08:06,080 --> 00:08:09,680
Danmark och Norge var ju
i union vid den här tiden.
136
00:08:10,240 --> 00:08:12,720
Så det var målet med
den svenska flottan, -
137
00:08:12,720 --> 00:08:14,960
den skulle vara offensiv, snabbt ut -
138
00:08:15,480 --> 00:08:19,040
om det var Danmark eller
Ryssland som var motståndare.
139
00:08:20,800 --> 00:08:23,760
I Rysslands fall skulle man
in i Finska viken -
140
00:08:23,760 --> 00:08:25,280
och blockera den ryska flottan -
141
00:08:25,280 --> 00:08:28,480
så att den inte kunde
segla ut från sina baser där.
142
00:08:29,000 --> 00:08:32,080
På så sätt skulle man då få
herravälde över Östersjön -
143
00:08:32,200 --> 00:08:34,640
och kunna landsätta trupper
där man ville då.
144
00:08:34,800 --> 00:08:39,120
Till exempel om man ville slå mot
Sankt Petersburg i Rysslandsfallet då.
145
00:08:40,480 --> 00:08:42,920
Fartyg vid den här tiden
använde sig ofta, -
146
00:08:42,920 --> 00:08:46,440
om inte den egna nationen
var i krig med någon annan, -
147
00:08:46,440 --> 00:08:50,680
om det var oroligt ute i Europa
så använde man fartygen -
148
00:08:50,680 --> 00:08:54,320
för att skydda egna
handelskonvojer från kapare -
149
00:08:54,320 --> 00:08:58,600
eller de stridande
nationernas fartyg.
150
00:08:59,200 --> 00:09:04,160
Wasa ingick i en sån här
konvoj 1781 ner till Spanien
151
00:09:05,160 --> 00:09:07,960
och skyddade då ett antal
handelsfartyg.
152
00:09:08,360 --> 00:09:10,280
På tillbakaresan -
153
00:09:10,440 --> 00:09:11,800
då råkade man ut för en -
154
00:09:12,560 --> 00:09:17,600
gruvlig storm på Nordsjön,
sent på hösten där -
155
00:09:18,000 --> 00:09:20,280
och man kastas fram
och tillbaka på Nordsjön -
156
00:09:20,280 --> 00:09:23,760
och nådde aldrig fram till Öresund.
157
00:09:24,320 --> 00:09:27,880
Slutligen lyckas man
ta sig in i södra Norge -
158
00:09:28,440 --> 00:09:31,800
och söker nödhamn där
och övervintrar hela vintern -
159
00:09:31,800 --> 00:09:36,200
och en stor del av besättningen
har ju dött under den här resan, -
160
00:09:36,440 --> 00:09:40,080
delvis i skörbjugg men även
i den här stormen när folk -
161
00:09:40,520 --> 00:09:42,440
försvinner helt enkelt.
162
00:09:42,640 --> 00:09:46,600
1788 såg det bra ut för att starta
ett anfallskrig från svensk sida.
163
00:09:48,760 --> 00:09:52,680
Och Gustav den tredje -
164
00:09:52,680 --> 00:09:54,560
som förvisso var mer
eller mindre enväldig, -
165
00:09:54,560 --> 00:09:57,080
kunde egentligen inte
göra det på eget bevåg, -
166
00:09:58,080 --> 00:09:59,560
men han -
167
00:10:00,640 --> 00:10:03,760
drog ändå igång det här
anfallskriget trots -
168
00:10:04,160 --> 00:10:08,520
protester från många andra
i armé- och flottledningen.
169
00:10:09,360 --> 00:10:12,400
Det gick ut på att i början
skulle man försöka provocera -
170
00:10:12,400 --> 00:10:15,080
ryssarna till att skjuta
det första skottet helt enkelt, -
171
00:10:15,080 --> 00:10:17,080
men de lät sig inte provoceras -
172
00:10:17,080 --> 00:10:19,080
och det där blev problematiskt.
173
00:10:19,400 --> 00:10:23,120
Hur som helst drog
kriget igång då 1788.
174
00:10:25,160 --> 00:10:26,480
Den svenska flottan, -
175
00:10:27,160 --> 00:10:29,360
man hade inte lyckats dölja
de här rustningarna så -
176
00:10:29,360 --> 00:10:30,680
ryssarna var ju beredda.
177
00:10:30,960 --> 00:10:34,440
En annan tanke med
att anfalla just 1788 -
178
00:10:34,440 --> 00:10:37,760
var ju att Ryssland hade
hamnat i krig med Turkiet -
179
00:10:38,000 --> 00:10:40,920
och då tänkte man att de
var upptagna söderut, -
180
00:10:40,920 --> 00:10:43,720
och en del av den ryska
Östersjöflottan var faktiskt på väg -
181
00:10:43,720 --> 00:10:44,960
ner till Medelhavet.
182
00:10:45,080 --> 00:10:50,800
Men de lyckades få reda på
den här svenska upprustningen -
183
00:10:50,800 --> 00:10:53,360
och stannade i Östersjön,
vilket då blev ett problem.
184
00:10:53,360 --> 00:10:56,840
Flera utav de fartygen var också
sådana här stora tredäckade fartyg.
185
00:10:57,720 --> 00:11:00,400
Ryssarna hade en liten
annan syn på -
186
00:11:00,400 --> 00:11:03,040
vilka fartyg man skulle
vilja ha i Östersjön då.
187
00:11:07,720 --> 00:11:10,800
Så de här nya linjeskeppen
som Chapman hade byggt -
188
00:11:10,800 --> 00:11:13,000
och även de som var byggda innan, -
189
00:11:13,120 --> 00:11:15,280
både av honom
och andra konstruktörer, -
190
00:11:15,560 --> 00:11:19,840
mötte den ryska flottan
1788 i Finska viken -
191
00:11:19,840 --> 00:11:22,480
i något som kallas för
slaget vid Hogland.
192
00:11:24,280 --> 00:11:29,760
Då visar det sig att de svenska
fartygen var ganska bra konstruerade, -
193
00:11:29,880 --> 00:11:33,560
men de här nya linjeskeppen
tog mycket stryk då -
194
00:11:34,480 --> 00:11:36,840
i de övre delarna av fartygen.
195
00:11:37,200 --> 00:11:40,160
Men de stod väl upp mot de ryska -
196
00:11:40,160 --> 00:11:42,320
större och bättre
bestyckade fartygen, -
197
00:11:43,080 --> 00:11:46,240
så slaget vid Hogland blev
mer eller mindre oavgjort.
198
00:11:46,240 --> 00:11:48,000
Man lyckas inte slå ut
den ryska flottan -
199
00:11:48,000 --> 00:11:51,760
så hela den svenska anfallsplanen
och sen slå mot Sankt Petersburg -
200
00:11:52,320 --> 00:11:56,320
med förenade sjö- och
landstigningskrafter gick om intet, -
201
00:11:57,080 --> 00:11:59,520
och då var egentligen kriget,
vad ska vi säga, -
202
00:11:59,520 --> 00:12:03,160
kanske inte förlorat,
men det var kört för svensk del där.
203
00:12:03,840 --> 00:12:08,480
Hela idén med flottan var ju det
här offensiva snabba anfallet.
204
00:12:09,000 --> 00:12:11,840
Man skulle in i Finska viken
och snabbt slå ut ryssarna -
205
00:12:12,160 --> 00:12:13,880
och när man inte hade
lyckats med det -
206
00:12:13,880 --> 00:12:18,000
då blev det ett antal
drabbningar här under -
207
00:12:18,480 --> 00:12:22,440
det här ryska kriget
och då mötte man ryska flottan -
208
00:12:22,440 --> 00:12:24,280
i flera oavgjorda drabbningar, -
209
00:12:24,280 --> 00:12:24,960
men, -
210
00:12:25,800 --> 00:12:29,800
man tog mycket stryk och successivt
förlorade svenskarna linjeskepp.
211
00:12:30,440 --> 00:12:31,840
Det ena efter det andra.
212
00:12:32,080 --> 00:12:36,320
I långa loppet gick inte det så man
var på väg att förlora kriget.
213
00:12:37,440 --> 00:12:42,320
Särskilt 1790 när man genom
en del olyckliga manövrar -
214
00:12:43,080 --> 00:12:49,000
seglade längst in i Viborgska viken
inne i östra delen av Finska viken.
215
00:12:49,480 --> 00:12:52,640
Både den svenska seglande
örlogsflottan, de här stora -
216
00:12:53,920 --> 00:12:56,440
linjeskeppen och fregatterna
låg där inne, -
217
00:12:56,800 --> 00:13:00,320
men även den svenska
skärgårdsflottan, roddfartygen.
218
00:13:00,960 --> 00:13:04,400
Bägge de låg längst in i
Finska viken med både kungen -
219
00:13:04,800 --> 00:13:10,480
och hans bror Karl, som var
befälhavare för örlogsflottan, ombord.
220
00:13:10,920 --> 00:13:13,760
Så hela den svenska eliten -
221
00:13:13,760 --> 00:13:17,400
med alla högre befäl och så,
kungen och hans bror, -
222
00:13:17,920 --> 00:13:20,040
båda flottorna var instängda
i Finska viken -
223
00:13:20,040 --> 00:13:24,280
och ryssarna lade sig utanför
på linjer och blockerade.
224
00:13:24,280 --> 00:13:26,440
De tog dit allt de hade av fartyg -
225
00:13:27,000 --> 00:13:28,880
och blockerade
och stängde in svenskarna.
226
00:13:29,520 --> 00:13:34,240
Hade det här gått åt pipan,
hade Sverige kanske inte funnits idag.
227
00:13:35,320 --> 00:13:36,960
När man fick fördelaktig vind -
228
00:13:36,960 --> 00:13:40,800
vågade man sig på en chansartad
utbrytning ur Viborgska viken.
229
00:13:41,160 --> 00:13:44,080
Det här är något som kallas
för Viborgska gatloppet -
230
00:13:44,280 --> 00:13:48,120
eftersom hela linjen av svenska
fartyg var tvungen att passera igenom -
231
00:13:48,520 --> 00:13:49,920
den här ryska blockaden, -
232
00:13:50,360 --> 00:13:54,080
och fartygen utsattes
för häftig beskjutning, -
233
00:13:54,080 --> 00:13:56,760
men man lyckades komma
igenom och bröt sig igenom.
234
00:13:57,240 --> 00:14:01,160
Tills i slutet på den här
eskadern som seglade ut, -
235
00:14:01,360 --> 00:14:04,480
då var det en svensk brännare,
alltså ett fartyg som man satte eld på -
236
00:14:05,120 --> 00:14:08,520
för att styra mot fienden,
som krockade med ett eget fartyg -
237
00:14:08,520 --> 00:14:11,960
och började brinna,
så det blev kaos och rök -
238
00:14:11,960 --> 00:14:15,000
och några fartyg exploderade
och flera gick på grund, -
239
00:14:15,320 --> 00:14:18,160
så man förlorade ett antal
linjeskepp och andra fartyg här.
240
00:14:20,280 --> 00:14:24,240
Svenska ledningen försökte ju få
det här att framstå som en seger -
241
00:14:24,240 --> 00:14:26,360
och på sätt och vis var det ju lyckat -
242
00:14:26,360 --> 00:14:28,960
istället för att alla hade
blivit tagna där inne i viken, -
243
00:14:28,960 --> 00:14:30,200
kungen och hans bror, -
244
00:14:30,640 --> 00:14:32,640
hela ledningen och bägge flottorna, -
245
00:14:32,640 --> 00:14:34,720
så hade man lyckats
få ut det mesta, -
246
00:14:35,000 --> 00:14:41,080
men nu var speciellt örlogsflottan,
linjeskeppet, i underläge mot ryssarna.
247
00:14:41,760 --> 00:14:43,640
Men det som hände strax efter -
248
00:14:43,640 --> 00:14:46,480
var att skärgårdsflottan ensam
lyckades besegra -
249
00:14:47,320 --> 00:14:50,800
den ryska skärgårdsflottan
på ett avgörande sätt -
250
00:14:50,800 --> 00:14:53,600
i slaget vid Svensksund 1790.
251
00:14:54,480 --> 00:14:58,520
På det sättet kunde man nå
en fred på hyfsade villkor, -
252
00:14:58,520 --> 00:15:01,680
men det som hände var att
ingenting hände.
253
00:15:01,680 --> 00:15:05,360
Bägge länderna behöll
sina gränser och så där.
254
00:15:05,360 --> 00:15:09,040
Det enda resultatet var att man
hade förlorat massvis med människoliv -
255
00:15:09,040 --> 00:15:13,000
och många fartyg och mycket
utrustning och resurser.
256
00:15:16,520 --> 00:15:19,480
Efter det här kriget drog
man lärdom av -
257
00:15:19,480 --> 00:15:21,560
hur fartygen hade agerat, -
258
00:15:22,200 --> 00:15:24,400
och hur det hade fungerat
med de här -
259
00:15:25,280 --> 00:15:28,400
små kraftigt bestyckade
grundgående linjeskeppen, -
260
00:15:28,400 --> 00:15:30,480
den här Chapmanmodellen, -
261
00:15:31,000 --> 00:15:34,720
och man kom fram till att
den här offensiva krigföringen -
262
00:15:34,720 --> 00:15:39,240
var för chansartad, den byggde
ju på att allting skulle klaffa.
263
00:15:39,640 --> 00:15:41,960
Om det inte gjorde det
och kriget blev mer långdraget -
264
00:15:41,960 --> 00:15:44,240
med långa artilleridueller
och många sjöslag, -
265
00:15:44,600 --> 00:15:46,360
så var de här fartygen
inte så bra att ha.
266
00:15:47,400 --> 00:15:49,880
Därför byggde man om
flera utav dem -
267
00:15:50,800 --> 00:15:54,120
strax efter kriget
och Chapman ritade även -
268
00:15:54,120 --> 00:15:56,080
ett stort antal nya fartyg, -
269
00:15:56,080 --> 00:15:59,160
bland annat tredäckade stora
upp till 110 kanoner.
270
00:15:59,600 --> 00:16:03,200
Men resurserna efter
kriget och decennierna efter, -
271
00:16:03,720 --> 00:16:05,920
de fanns helt enkelt inte, -
272
00:16:05,920 --> 00:16:09,640
så bara ett fåtal linjeskepp byggdes -
273
00:16:11,000 --> 00:16:12,280
senare i Sverige, -
274
00:16:12,280 --> 00:16:15,000
så många utav de här
Chapmanfartygen användes -
275
00:16:15,000 --> 00:16:18,120
under lång, lång tid,
långt in på 1800-talet.
276
00:16:19,080 --> 00:16:22,720
Sen är det lite dåligt med
information vad som hände -
277
00:16:22,960 --> 00:16:24,840
med till exempel Wasa då, -
278
00:16:25,320 --> 00:16:27,640
som är kanske det mest
intressanta eftersom det var det första -
279
00:16:27,640 --> 00:16:28,880
i den här prototypserien.
280
00:16:29,200 --> 00:16:32,840
Men det vi vet är att
Wasa seglade till...
281
00:16:33,440 --> 00:16:36,120
Svenska ostindiska kompaniet -
282
00:16:36,120 --> 00:16:40,880
använde Wasa för att segla till
Kina i början på 1800-talet.
283
00:16:43,360 --> 00:16:46,000
Sen köpte flottan tillbaka Wasa -
284
00:16:46,720 --> 00:16:50,680
i samband med det finska kriget
1708-1709 -
285
00:16:51,200 --> 00:16:53,880
och här är det lite oklart vad
Wasa gjorde egentligen.
286
00:16:55,880 --> 00:16:58,680
Det var inte så mycket aktivitet
från flottan vid den här tiden, -
287
00:16:58,680 --> 00:17:01,960
man låg i Finska viken och
försökte blockera ryssarna -
288
00:17:01,960 --> 00:17:05,120
tillsammans med
en engelsk eskader.
289
00:17:05,480 --> 00:17:08,840
Man transporterade även
upp trupper till -
290
00:17:09,240 --> 00:17:13,080
Umeåtrakten där ryssarna
hade invaderat norra Sverige.
291
00:17:14,640 --> 00:17:18,880
Men just själva Wasa är lite höjt
i dunkel vad som hände.
292
00:17:20,960 --> 00:17:23,400
I samband med de här krigen, -
293
00:17:23,600 --> 00:17:25,720
det här var ju under
napoleonkrigens tid -
294
00:17:25,720 --> 00:17:29,720
och Sverige hamnade på
än den ena, än den andra sidan, -
295
00:17:30,960 --> 00:17:33,000
då försökte man...
296
00:17:33,800 --> 00:17:35,480
Man var rädd för fientliga anfall -
297
00:17:35,480 --> 00:17:38,680
och man var mycket rädd för den
engelska flottan under vissa perioder, -
298
00:17:39,000 --> 00:17:41,640
som då var Europas
slagkraftigaste flotta -
299
00:17:41,640 --> 00:17:45,240
som hade besegrat fransmännen
i slaget vid Trafalgar 1805.
300
00:17:46,080 --> 00:17:51,440
Då försökte man blockera flera
utav inloppen till Karlskrona.
301
00:17:51,920 --> 00:17:54,080
Det man lämnade öppet
var det mellan -
302
00:17:56,000 --> 00:18:00,560
Tjurkö och Aspö där Drottningskär
och Kungsholms fort ligger -
303
00:18:00,560 --> 00:18:02,440
och kan bevaka det inloppet.
304
00:18:02,440 --> 00:18:04,960
Men man försökte täppa till
andra inlopp -
305
00:18:04,960 --> 00:18:06,680
och det gjorde man då
ofta genom att man -
306
00:18:07,320 --> 00:18:10,400
helt enkelt sänkte
gamla uttjänta fartyg där.
307
00:18:11,640 --> 00:18:16,280
Så vi vet att man gjorde det här
redan 1785 i Djupasund.
308
00:18:16,520 --> 00:18:18,920
Man gjorde det 1810 när man -
309
00:18:19,160 --> 00:18:22,280
hade sett ett hot
från den engelska flottan.
310
00:18:25,320 --> 00:18:27,760
Och slutligen då 1836, -
311
00:18:27,760 --> 00:18:31,000
efter att förmodligen ha legat
utrangerad i många år, -
312
00:18:32,920 --> 00:18:36,400
så sänkte man Wasa 1836 i Djupasund.
313
00:18:38,560 --> 00:18:41,640
Vi har ju de här uppgifterna
att fartyget är sänkt där, -
314
00:18:41,920 --> 00:18:43,760
men problematiken är -
315
00:18:43,760 --> 00:18:46,720
att man vill veta vilket utav de
här fartygen som ligger i Djupsund.
316
00:18:46,720 --> 00:18:48,360
Vi tror att det är sex stycken där.
317
00:18:48,440 --> 00:18:52,560
Vi vet inte vilket som är de här, -
318
00:18:52,640 --> 00:18:54,840
men genom måttagning och sådant, -
319
00:18:54,840 --> 00:18:56,600
fartygen är hemskt
sammanfallna, -
320
00:18:56,600 --> 00:18:59,760
man har ju sprängt i dem
under 1900-talet -
321
00:18:59,760 --> 00:19:02,240
för att öppna upp lite i
den här passagen igen.
322
00:19:03,800 --> 00:19:08,400
Genom måttagning och träprover
för årsringsdatering -
323
00:19:08,400 --> 00:19:10,640
så kan man nog komma fram till -
324
00:19:11,400 --> 00:19:13,760
vilket som är vilket utav
de här fartygen.
325
00:19:14,200 --> 00:19:16,200
Det här hoppas vi kunna lösa, -
326
00:19:16,200 --> 00:19:20,600
vilket fartyg som är vilket,
inom en relativt snar framtid.
1
00:00:04,280 --> 00:00:06,920
Man seglade på en linje då,
tätt tätt ihop -
2
00:00:06,920 --> 00:00:13,160
och ett fartyg hade fören så nära
man kunde nästa fartygs akter -
3
00:00:13,440 --> 00:00:15,680
och bildade då en barriär.
4
00:00:19,320 --> 00:00:22,640
Linjeskeppet Wasa sjösattes 1778.
5
00:00:23,160 --> 00:00:26,920
Det var ritat och designat av
Fredrik Henrik af Chapman, -
6
00:00:27,360 --> 00:00:31,480
Sveriges genom tiderna mest
namnkunnige skeppsbyggmästare.
7
00:00:32,640 --> 00:00:37,880
Men 1778 hade Chapman redan
en lång karriär bakom sig -
8
00:00:38,440 --> 00:00:42,200
som konstruktör av skepp,
men även annat.
9
00:00:43,640 --> 00:00:46,280
Han hade ritat pråmar, -
10
00:00:46,760 --> 00:00:48,880
skärgårdsfregatter, -
11
00:00:49,400 --> 00:00:52,160
jakter, alla möjliga typer av fartyg.
12
00:00:52,680 --> 00:00:54,840
Han har gjort mängder
av ritningar till olika -
13
00:00:54,840 --> 00:00:58,040
såna här tekniska maskiner -
14
00:00:58,040 --> 00:01:01,480
och han hade även mycket
nya idéer och tankar kring -
15
00:01:01,480 --> 00:01:03,800
hur man skulle lösa olika
problem och så där, -
16
00:01:04,080 --> 00:01:07,360
och det gällde då
i huvudsak fartygen.
17
00:01:07,800 --> 00:01:12,280
Han hade studerat utomlands
i Frankrike och England.
18
00:01:13,520 --> 00:01:16,720
Han var en oerhört kunnig
matematiker.
19
00:01:18,000 --> 00:01:21,840
Han hade byggt skepp runt
hela det svenska -
20
00:01:22,560 --> 00:01:26,400
Östersjöväldet kan man ju säga,
i Sveaborg utanför Helsingfors, -
21
00:01:26,400 --> 00:01:32,040
i Stockholm, i Göteborg, i Stralsund
som hörde till Sverige på den tiden.
22
00:01:32,560 --> 00:01:34,040
Innan han då -
23
00:01:34,800 --> 00:01:37,920
kom till Karlskrona,
för gott kan man säga, -
24
00:01:38,320 --> 00:01:41,800
och började bygga större
skepp där och linjeskepp.
25
00:01:42,880 --> 00:01:45,480
Det är linjeskeppen
jag ska prata om här idag.
26
00:01:46,120 --> 00:01:50,840
Linjeskepp var ett örlogsskepp, -
27
00:01:50,840 --> 00:01:54,240
om man tänker sig det
mest kända örlogsskeppet Wasa.
28
00:01:54,240 --> 00:01:55,960
De såg ut ungefär som Wasa, -
29
00:01:56,840 --> 00:02:00,800
men skillnaden var att taktiken
var en annan på 1700-talet -
30
00:02:00,800 --> 00:02:03,120
än den var under Wasas tid
på 1600-talet.
31
00:02:03,760 --> 00:02:07,040
Skeppen var inte tänkta
att agera som solitärer -
32
00:02:07,040 --> 00:02:11,760
mer enskilt i flottor, utan
linjetaktiken byggde på -
33
00:02:12,560 --> 00:02:15,000
att man seglade
på en linje tätt tätt ihop -
34
00:02:15,000 --> 00:02:21,400
och ett fartyg hade fören så nära
man kunde nästa fartygs akter -
35
00:02:21,720 --> 00:02:25,440
och bildade då en barriär
av skepp mot fienden, -
36
00:02:25,720 --> 00:02:28,880
och då vände man bredsidorna
också mot fiendefartygen -
37
00:02:28,880 --> 00:02:30,800
så man hade en mur av kanoner -
38
00:02:31,680 --> 00:02:35,800
och försökte koncentrera
kanonelden mot fienden.
39
00:02:36,560 --> 00:02:41,400
Det var den taktik som alla
flottor tillämpade under 1700-talet, -
40
00:02:41,880 --> 00:02:43,760
men det förekommer
ju fortfarande såklart -
41
00:02:43,760 --> 00:02:47,800
att man äntrade fartyg och sådant
som var huvudtaktiken på 1600-talet.
42
00:02:48,560 --> 00:02:53,000
Men det kan man säga är
ett linjeskepps huvudsakliga uppgift.
43
00:02:53,440 --> 00:02:56,080
Det var otroligt sällan som det
blev de här stora sjöstriderna, -
44
00:02:56,080 --> 00:02:57,360
men om man ville vara en, -
45
00:02:57,920 --> 00:03:00,520
vad ska vi säga, en sjömakt
att räkna med, -
46
00:03:00,880 --> 00:03:04,240
då var man tvungen att ha en linjeflotta
även om den inte användes så mycket, -
47
00:03:04,240 --> 00:03:06,720
för det var bara en linjeflotta
och linjefartyg -
48
00:03:07,160 --> 00:03:11,360
som kunde slå eller stå emot
en annan linjeflotta -
49
00:03:12,120 --> 00:03:14,600
och Sverige med
sitt Östersjöväldet -
50
00:03:15,080 --> 00:03:17,960
var mer eller mindre tvunget
att ha en sån här flotta, -
51
00:03:18,160 --> 00:03:20,320
även om den oftast låg -
52
00:03:20,320 --> 00:03:23,640
stilla och skvalpade
i bassängen i Karlskrona.
53
00:03:27,320 --> 00:03:32,440
Alltså i Östersjön, den svenska
problematiken med stora örlogsfartyg -
54
00:03:32,440 --> 00:03:35,480
och linjeskepp var att
Östersjön är ganska grunt hav, -
55
00:03:37,520 --> 00:03:39,800
så då fick man försöka
göra en avvägning, -
56
00:03:39,800 --> 00:03:42,720
man vill ju ha så mycket
artilleri och kanoner ombord -
57
00:03:42,720 --> 00:03:44,480
som möjligt på de här linjeskeppen, -
58
00:03:45,120 --> 00:03:46,840
för att de skulle bli slagkraftiga.
59
00:03:47,080 --> 00:03:51,200
De behövde också byggas
kraftigt och starka -
60
00:03:51,200 --> 00:03:54,120
för att kunna dels stå emot
fiendens artillerield, -
61
00:03:54,560 --> 00:03:57,640
men också att bära upp
det egna artilleriet, -
62
00:03:57,640 --> 00:04:00,800
tyngden av det egna artilleriet,
särskilt när man sköt med egna artilleriet, -
63
00:04:00,800 --> 00:04:03,080
det blir otroliga
påfrestningar i fartyget då.
64
00:04:04,040 --> 00:04:06,600
En annan problematik var att
man var tvungen att ha kanonerna -
65
00:04:06,600 --> 00:04:08,360
ganska högt upp i skrovet, -
66
00:04:08,800 --> 00:04:11,240
vilket då skapade instabilitet, -
67
00:04:11,440 --> 00:04:14,800
till skillnad från handelsfartyg där
man har lasten långt ner i fartyget.
68
00:04:15,400 --> 00:04:19,520
Det där var en genomgående
problematik under hela den här -
69
00:04:20,720 --> 00:04:24,560
träfartygseran
med seglande örlogsfartyg.
70
00:04:25,960 --> 00:04:29,720
I Östersjön försökte skeppsbyggmästare
lösa det här på olika sätt.
71
00:04:29,720 --> 00:04:31,680
Man ville gärna ha, -
72
00:04:31,680 --> 00:04:35,560
Sverige byggde också sådana
här stora tredäckade fartyg, -
73
00:04:36,480 --> 00:04:40,160
om man tänker på Nelsons Victory
som fortfarande finns kvar i England.
74
00:04:41,680 --> 00:04:44,120
Den typen av fartyg byggde
man i Sverige några stycken, -
75
00:04:44,120 --> 00:04:46,160
men de var ganska opraktiska här -
76
00:04:47,680 --> 00:04:49,760
med våra förhållanden
och förutsättningar -
77
00:04:49,760 --> 00:04:51,440
med skärgård
och grunda vatten och så.
78
00:04:52,520 --> 00:04:55,760
Bland annat när man landsteg
i Danmark år 1700 -
79
00:04:55,760 --> 00:04:57,640
kunde man inte ta in
de här största fartygen -
80
00:04:58,440 --> 00:05:01,400
mot Köpenhamn eller mot
Humlebäck där man landsteg, -
81
00:05:01,520 --> 00:05:03,080
för att de var för
djupgående helt enkelt, -
82
00:05:03,080 --> 00:05:05,640
de kunde knappt komma
in i Öresund.
83
00:05:06,320 --> 00:05:08,640
Det här var man ju
medveten om hela tiden.
84
00:05:10,600 --> 00:05:13,960
Och Chapman fick mandat av
kungen, Gustav den tredje -
85
00:05:14,480 --> 00:05:16,360
att bygga en typ av örlogsfartyg.
86
00:05:17,360 --> 00:05:18,800
Typen hade ju byggts tidigare, -
87
00:05:18,800 --> 00:05:21,800
det fanns flera konstruktörer som
kunde bygga sådana här fartyg, -
88
00:05:22,360 --> 00:05:28,840
men Chapman fick fullt okej
av kungen att bygga de här.
89
00:05:28,840 --> 00:05:30,520
Han fick alla resurser, -
90
00:05:30,840 --> 00:05:35,680
han behövde inte diskutera
det här med amiralitetet eller sånt, -
91
00:05:35,680 --> 00:05:38,360
utan han fick fullt mandat
att bygga de här fartygen, -
92
00:05:38,360 --> 00:05:41,840
så han kunde ta fram en
ganska kontroversiell typ av fartyg.
93
00:05:42,040 --> 00:05:43,920
Fartygen skulle vara grundgående -
94
00:05:43,920 --> 00:05:48,200
men också tungt bestyckade
och då kunna agera som ett linjefartyg -
95
00:05:48,200 --> 00:05:51,800
och det var ju en
genomgående problematik.
96
00:05:53,120 --> 00:05:59,920
De här linjefartygen hade två rader
med kanoner, två kanondäck, -
97
00:06:02,760 --> 00:06:05,120
60-70 kanoner, -
98
00:06:05,120 --> 00:06:07,880
utom de största tredäckare
som kunde ha över 100.
99
00:06:08,440 --> 00:06:11,800
Men vid den här tiden,
1770-1780-talet, -
100
00:06:11,800 --> 00:06:14,200
hade Sverige inga sådana,
man satsade istället på -
101
00:06:14,440 --> 00:06:17,480
de här mindre och mer
praktiska fartygen.
102
00:06:18,080 --> 00:06:20,240
En sak som man kan notera
hos Chapman, -
103
00:06:20,720 --> 00:06:23,160
i samtiden fanns det flera
andra skeppsbyggmästare -
104
00:06:23,160 --> 00:06:25,320
av ungefär Chapmans kaliber
i andra länder, -
105
00:06:25,320 --> 00:06:26,880
Danmark, England och så vidare.
106
00:06:27,560 --> 00:06:28,320
Men, -
107
00:06:30,000 --> 00:06:32,440
det som var utmärkande för
Chapman var väl att han var -
108
00:06:32,440 --> 00:06:34,400
så villig att ta till sig nya idéer.
109
00:06:35,360 --> 00:06:39,880
När han fick höra om kritik
mot sina fartyg eller själv såg -
110
00:06:39,880 --> 00:06:42,280
att det kanske inte fungerade
precis som han hade tänkt sig, -
111
00:06:42,680 --> 00:06:45,040
då försökte han designa om,
ritade nytt -
112
00:06:45,040 --> 00:06:47,880
och försökte ta till sig det där, -
113
00:06:47,880 --> 00:06:51,640
hela tiden under sin karriär,
så utvecklas han.
114
00:06:54,120 --> 00:06:57,440
Så han tog till sig av kritiken
mot Wasa.
115
00:06:58,520 --> 00:07:01,360
Den serie fartyg som
byggdes efter Wasa -
116
00:07:01,480 --> 00:07:06,360
på 1780-talet där Wasa stod
som grund och var prototyp, -
117
00:07:06,640 --> 00:07:08,960
den serien om 10 linjeskepp, -
118
00:07:08,960 --> 00:07:12,080
sen byggdes också ett
antal mindre fregatter, -
119
00:07:12,440 --> 00:07:15,960
de 10 linjeskeppen var
snarlika Wasa, -
120
00:07:15,960 --> 00:07:18,600
men de hade något bättre skydd
på de övre däcken.
121
00:07:19,000 --> 00:07:21,760
De hade också lite bättre
utrymme i akten.
122
00:07:22,080 --> 00:07:25,880
Annars var de i princip
samma som Wasa.
123
00:07:26,560 --> 00:07:28,920
De här 10 fartygen
tillsammans med Wasa -
124
00:07:28,920 --> 00:07:32,240
var speciellt designade för att -
125
00:07:32,960 --> 00:07:37,000
kunna delta i ett offensivt
anfallskrig -
126
00:07:37,000 --> 00:07:39,280
som Gustav den tredje
var ute efter.
127
00:07:39,280 --> 00:07:41,880
De skulle alltså kunna
segla in i Finska viken -
128
00:07:41,880 --> 00:07:45,280
och operera där utan alltför
mycket problem -
129
00:07:45,280 --> 00:07:47,560
med trånga farvatten
och mycket grund och så.
130
00:07:48,440 --> 00:07:51,600
En annan tanke var att man även
vid ett eventuellt krig mot Danmark -
131
00:07:51,600 --> 00:07:56,160
skulle kunna gå in i Öresund
och komma ganska nära Köpenhamn, -
132
00:07:56,320 --> 00:07:58,560
det är extremt grunt
utanför Köpenhamn, -
133
00:07:59,280 --> 00:08:04,000
och blockera den danska flottan
innan de hann rusta -
134
00:08:04,200 --> 00:08:06,080
och även hämta sjömän från Norge.
135
00:08:06,080 --> 00:08:09,680
Danmark och Norge var ju
i union vid den här tiden.
136
00:08:10,240 --> 00:08:12,720
Så det var målet med
den svenska flottan, -
137
00:08:12,720 --> 00:08:14,960
den skulle vara offensiv, snabbt ut -
138
00:08:15,480 --> 00:08:19,040
om det var Danmark eller
Ryssland som var motståndare.
139
00:08:20,800 --> 00:08:23,760
I Rysslands fall skulle man
in i Finska viken -
140
00:08:23,760 --> 00:08:25,280
och blockera den ryska flottan -
141
00:08:25,280 --> 00:08:28,480
så att den inte kunde
segla ut från sina baser där.
142
00:08:29,000 --> 00:08:32,080
På så sätt skulle man då få
herravälde över Östersjön -
143
00:08:32,200 --> 00:08:34,640
och kunna landsätta trupper
där man ville då.
144
00:08:34,800 --> 00:08:39,120
Till exempel om man ville slå mot
Sankt Petersburg i Rysslandsfallet då.
145
00:08:40,480 --> 00:08:42,920
Fartyg vid den här tiden
använde sig ofta, -
146
00:08:42,920 --> 00:08:46,440
om inte den egna nationen
var i krig med någon annan, -
147
00:08:46,440 --> 00:08:50,680
om det var oroligt ute i Europa
så använde man fartygen -
148
00:08:50,680 --> 00:08:54,320
för att skydda egna
handelskonvojer från kapare -
149
00:08:54,320 --> 00:08:58,600
eller de stridande
nationernas fartyg.
150
00:08:59,200 --> 00:09:04,160
Wasa ingick i en sån här
konvoj 1781 ner till Spanien
151
00:09:05,160 --> 00:09:07,960
och skyddade då ett antal
handelsfartyg.
152
00:09:08,360 --> 00:09:10,280
På tillbakaresan -
153
00:09:10,440 --> 00:09:11,800
då råkade man ut för en -
154
00:09:12,560 --> 00:09:17,600
gruvlig storm på Nordsjön,
sent på hösten där -
155
00:09:18,000 --> 00:09:20,280
och man kastas fram
och tillbaka på Nordsjön -
156
00:09:20,280 --> 00:09:23,760
och nådde aldrig fram till Öresund.
157
00:09:24,320 --> 00:09:27,880
Slutligen lyckas man
ta sig in i södra Norge -
158
00:09:28,440 --> 00:09:31,800
och söker nödhamn där
och övervintrar hela vintern -
159
00:09:31,800 --> 00:09:36,200
och en stor del av besättningen
har ju dött under den här resan, -
160
00:09:36,440 --> 00:09:40,080
delvis i skörbjugg men även
i den här stormen när folk -
161
00:09:40,520 --> 00:09:42,440
försvinner helt enkelt.
162
00:09:42,640 --> 00:09:46,600
1788 såg det bra ut för att starta
ett anfallskrig från svensk sida.
163
00:09:48,760 --> 00:09:52,680
Och Gustav den tredje -
164
00:09:52,680 --> 00:09:54,560
som förvisso var mer
eller mindre enväldig, -
165
00:09:54,560 --> 00:09:57,080
kunde egentligen inte
göra det på eget bevåg, -
166
00:09:58,080 --> 00:09:59,560
men han -
167
00:10:00,640 --> 00:10:03,760
drog ändå igång det här
anfallskriget trots -
168
00:10:04,160 --> 00:10:08,520
protester från många andra
i armé- och flottledningen.
169
00:10:09,360 --> 00:10:12,400
Det gick ut på att i början
skulle man försöka provocera -
170
00:10:12,400 --> 00:10:15,080
ryssarna till att skjuta
det första skottet helt enkelt, -
171
00:10:15,080 --> 00:10:17,080
men de lät sig inte provoceras -
172
00:10:17,080 --> 00:10:19,080
och det där blev problematiskt.
173
00:10:19,400 --> 00:10:23,120
Hur som helst drog
kriget igång då 1788.
174
00:10:25,160 --> 00:10:26,480
Den svenska flottan, -
175
00:10:27,160 --> 00:10:29,360
man hade inte lyckats dölja
de här rustningarna så -
176
00:10:29,360 --> 00:10:30,680
ryssarna var ju beredda.
177
00:10:30,960 --> 00:10:34,440
En annan tanke med
att anfalla just 1788 -
178
00:10:34,440 --> 00:10:37,760
var ju att Ryssland hade
hamnat i krig med Turkiet -
179
00:10:38,000 --> 00:10:40,920
och då tänkte man att de
var upptagna söderut, -
180
00:10:40,920 --> 00:10:43,720
och en del av den ryska
Östersjöflottan var faktiskt på väg -
181
00:10:43,720 --> 00:10:44,960
ner till Medelhavet.
182
00:10:45,080 --> 00:10:50,800
Men de lyckades få reda på
den här svenska upprustningen -
183
00:10:50,800 --> 00:10:53,360
och stannade i Östersjön,
vilket då blev ett problem.
184
00:10:53,360 --> 00:10:56,840
Flera utav de fartygen var också
sådana här stora tredäckade fartyg.
185
00:10:57,720 --> 00:11:00,400
Ryssarna hade en liten
annan syn på -
186
00:11:00,400 --> 00:11:03,040
vilka fartyg man skulle
vilja ha i Östersjön då.
187
00:11:07,720 --> 00:11:10,800
Så de här nya linjeskeppen
som Chapman hade byggt -
188
00:11:10,800 --> 00:11:13,000
och även de som var byggda innan, -
189
00:11:13,120 --> 00:11:15,280
både av honom
och andra konstruktörer, -
190
00:11:15,560 --> 00:11:19,840
mötte den ryska flottan
1788 i Finska viken -
191
00:11:19,840 --> 00:11:22,480
i något som kallas för
slaget vid Hogland.
192
00:11:24,280 --> 00:11:29,760
Då visar det sig att de svenska
fartygen var ganska bra konstruerade, -
193
00:11:29,880 --> 00:11:33,560
men de här nya linjeskeppen
tog mycket stryk då -
194
00:11:34,480 --> 00:11:36,840
i de övre delarna av fartygen.
195
00:11:37,200 --> 00:11:40,160
Men de stod väl upp mot de ryska -
196
00:11:40,160 --> 00:11:42,320
större och bättre
bestyckade fartygen, -
197
00:11:43,080 --> 00:11:46,240
så slaget vid Hogland blev
mer eller mindre oavgjort.
198
00:11:46,240 --> 00:11:48,000
Man lyckas inte slå ut
den ryska flottan -
199
00:11:48,000 --> 00:11:51,760
så hela den svenska anfallsplanen
och sen slå mot Sankt Petersburg -
200
00:11:52,320 --> 00:11:56,320
med förenade sjö- och
landstigningskrafter gick om intet, -
201
00:11:57,080 --> 00:11:59,520
och då var egentligen kriget,
vad ska vi säga, -
202
00:11:59,520 --> 00:12:03,160
kanske inte förlorat,
men det var kört för svensk del där.
203
00:12:03,840 --> 00:12:08,480
Hela idén med flottan var ju det
här offensiva snabba anfallet.
204
00:12:09,000 --> 00:12:11,840
Man skulle in i Finska viken
och snabbt slå ut ryssarna -
205
00:12:12,160 --> 00:12:13,880
och när man inte hade
lyckats med det -
206
00:12:13,880 --> 00:12:18,000
då blev det ett antal
drabbningar här under -
207
00:12:18,480 --> 00:12:22,440
det här ryska kriget
och då mötte man ryska flottan -
208
00:12:22,440 --> 00:12:24,280
i flera oavgjorda drabbningar, -
209
00:12:24,280 --> 00:12:24,960
men, -
210
00:12:25,800 --> 00:12:29,800
man tog mycket stryk och successivt
förlorade svenskarna linjeskepp.
211
00:12:30,440 --> 00:12:31,840
Det ena efter det andra.
212
00:12:32,080 --> 00:12:36,320
I långa loppet gick inte det så man
var på väg att förlora kriget.
213
00:12:37,440 --> 00:12:42,320
Särskilt 1790 när man genom
en del olyckliga manövrar -
214
00:12:43,080 --> 00:12:49,000
seglade längst in i Viborgska viken
inne i östra delen av Finska viken.
215
00:12:49,480 --> 00:12:52,640
Både den svenska seglande
örlogsflottan, de här stora -
216
00:12:53,920 --> 00:12:56,440
linjeskeppen och fregatterna
låg där inne, -
217
00:12:56,800 --> 00:13:00,320
men även den svenska
skärgårdsflottan, roddfartygen.
218
00:13:00,960 --> 00:13:04,400
Bägge de låg längst in i
Finska viken med både kungen -
219
00:13:04,800 --> 00:13:10,480
och hans bror Karl, som var
befälhavare för örlogsflottan, ombord.
220
00:13:10,920 --> 00:13:13,760
Så hela den svenska eliten -
221
00:13:13,760 --> 00:13:17,400
med alla högre befäl och så,
kungen och hans bror, -
222
00:13:17,920 --> 00:13:20,040
båda flottorna var instängda
i Finska viken -
223
00:13:20,040 --> 00:13:24,280
och ryssarna lade sig utanför
på linjer och blockerade.
224
00:13:24,280 --> 00:13:26,440
De tog dit allt de hade av fartyg -
225
00:13:27,000 --> 00:13:28,880
och blockerade
och stängde in svenskarna.
226
00:13:29,520 --> 00:13:34,240
Hade det här gått åt pipan,
hade Sverige kanske inte funnits idag.
227
00:13:35,320 --> 00:13:36,960
När man fick fördelaktig vind -
228
00:13:36,960 --> 00:13:40,800
vågade man sig på en chansartad
utbrytning ur Viborgska viken.
229
00:13:41,160 --> 00:13:44,080
Det här är något som kallas
för Viborgska gatloppet -
230
00:13:44,280 --> 00:13:48,120
eftersom hela linjen av svenska
fartyg var tvungen att passera igenom -
231
00:13:48,520 --> 00:13:49,920
den här ryska blockaden, -
232
00:13:50,360 --> 00:13:54,080
och fartygen utsattes
för häftig beskjutning, -
233
00:13:54,080 --> 00:13:56,760
men man lyckades komma
igenom och bröt sig igenom.
234
00:13:57,240 --> 00:14:01,160
Tills i slutet på den här
eskadern som seglade ut, -
235
00:14:01,360 --> 00:14:04,480
då var det en svensk brännare,
alltså ett fartyg som man satte eld på -
236
00:14:05,120 --> 00:14:08,520
för att styra mot fienden,
som krockade med ett eget fartyg -
237
00:14:08,520 --> 00:14:11,960
och började brinna,
så det blev kaos och rök -
238
00:14:11,960 --> 00:14:15,000
och några fartyg exploderade
och flera gick på grund, -
239
00:14:15,320 --> 00:14:18,160
så man förlorade ett antal
linjeskepp och andra fartyg här.
240
00:14:20,280 --> 00:14:24,240
Svenska ledningen försökte ju få
det här att framstå som en seger -
241
00:14:24,240 --> 00:14:26,360
och på sätt och vis var det ju lyckat -
242
00:14:26,360 --> 00:14:28,960
istället för att alla hade
blivit tagna där inne i viken, -
243
00:14:28,960 --> 00:14:30,200
kungen och hans bror, -
244
00:14:30,640 --> 00:14:32,640
hela ledningen och bägge flottorna, -
245
00:14:32,640 --> 00:14:34,720
så hade man lyckats
få ut det mesta, -
246
00:14:35,000 --> 00:14:41,080
men nu var speciellt örlogsflottan,
linjeskeppet, i underläge mot ryssarna.
247
00:14:41,760 --> 00:14:43,640
Men det som hände strax efter -
248
00:14:43,640 --> 00:14:46,480
var att skärgårdsflottan ensam
lyckades besegra -
249
00:14:47,320 --> 00:14:50,800
den ryska skärgårdsflottan
på ett avgörande sätt -
250
00:14:50,800 --> 00:14:53,600
i slaget vid Svensksund 1790.
251
00:14:54,480 --> 00:14:58,520
På det sättet kunde man nå
en fred på hyfsade villkor, -
252
00:14:58,520 --> 00:15:01,680
men det som hände var att
ingenting hände.
253
00:15:01,680 --> 00:15:05,360
Bägge länderna behöll
sina gränser och så där.
254
00:15:05,360 --> 00:15:09,040
Det enda resultatet var att man
hade förlorat massvis med människoliv -
255
00:15:09,040 --> 00:15:13,000
och många fartyg och mycket
utrustning och resurser.
256
00:15:16,520 --> 00:15:19,480
Efter det här kriget drog
man lärdom av -
257
00:15:19,480 --> 00:15:21,560
hur fartygen hade agerat, -
258
00:15:22,200 --> 00:15:24,400
och hur det hade fungerat
med de här -
259
00:15:25,280 --> 00:15:28,400
små kraftigt bestyckade
grundgående linjeskeppen, -
260
00:15:28,400 --> 00:15:30,480
den här Chapmanmodellen, -
261
00:15:31,000 --> 00:15:34,720
och man kom fram till att
den här offensiva krigföringen -
262
00:15:34,720 --> 00:15:39,240
var för chansartad, den byggde
ju på att allting skulle klaffa.
263
00:15:39,640 --> 00:15:41,960
Om det inte gjorde det
och kriget blev mer långdraget -
264
00:15:41,960 --> 00:15:44,240
med långa artilleridueller
och många sjöslag, -
265
00:15:44,600 --> 00:15:46,360
så var de här fartygen
inte så bra att ha.
266
00:15:47,400 --> 00:15:49,880
Därför byggde man om
flera utav dem -
267
00:15:50,800 --> 00:15:54,120
strax efter kriget
och Chapman ritade även -
268
00:15:54,120 --> 00:15:56,080
ett stort antal nya fartyg, -
269
00:15:56,080 --> 00:15:59,160
bland annat tredäckade stora
upp till 110 kanoner.
270
00:15:59,600 --> 00:16:03,200
Men resurserna efter
kriget och decennierna efter, -
271
00:16:03,720 --> 00:16:05,920
de fanns helt enkelt inte, -
272
00:16:05,920 --> 00:16:09,640
så bara ett fåtal linjeskepp byggdes -
273
00:16:11,000 --> 00:16:12,280
senare i Sverige, -
274
00:16:12,280 --> 00:16:15,000
så många utav de här
Chapmanfartygen användes -
275
00:16:15,000 --> 00:16:18,120
under lång, lång tid,
långt in på 1800-talet.
276
00:16:19,080 --> 00:16:22,720
Sen är det lite dåligt med
information vad som hände -
277
00:16:22,960 --> 00:16:24,840
med till exempel Wasa då, -
278
00:16:25,320 --> 00:16:27,640
som är kanske det mest
intressanta eftersom det var det första -
279
00:16:27,640 --> 00:16:28,880
i den här prototypserien.
280
00:16:29,200 --> 00:16:32,840
Men det vi vet är att
Wasa seglade till...
281
00:16:33,440 --> 00:16:36,120
Svenska ostindiska kompaniet -
282
00:16:36,120 --> 00:16:40,880
använde Wasa för att segla till
Kina i början på 1800-talet.
283
00:16:43,360 --> 00:16:46,000
Sen köpte flottan tillbaka Wasa -
284
00:16:46,720 --> 00:16:50,680
i samband med det finska kriget
1708-1709 -
285
00:16:51,200 --> 00:16:53,880
och här är det lite oklart vad
Wasa gjorde egentligen.
286
00:16:55,880 --> 00:16:58,680
Det var inte så mycket aktivitet
från flottan vid den här tiden, -
287
00:16:58,680 --> 00:17:01,960
man låg i Finska viken och
försökte blockera ryssarna -
288
00:17:01,960 --> 00:17:05,120
tillsammans med
en engelsk eskader.
289
00:17:05,480 --> 00:17:08,840
Man transporterade även
upp trupper till -
290
00:17:09,240 --> 00:17:13,080
Umeåtrakten där ryssarna
hade invaderat norra Sverige.
291
00:17:14,640 --> 00:17:18,880
Men just själva Wasa är lite höjt
i dunkel vad som hände.
292
00:17:20,960 --> 00:17:23,400
I samband med de här krigen, -
293
00:17:23,600 --> 00:17:25,720
det här var ju under
napoleonkrigens tid -
294
00:17:25,720 --> 00:17:29,720
och Sverige hamnade på
än den ena, än den andra sidan, -
295
00:17:30,960 --> 00:17:33,000
då försökte man...
296
00:17:33,800 --> 00:17:35,480
Man var rädd för fientliga anfall -
297
00:17:35,480 --> 00:17:38,680
och man var mycket rädd för den
engelska flottan under vissa perioder, -
298
00:17:39,000 --> 00:17:41,640
som då var Europas
slagkraftigaste flotta -
299
00:17:41,640 --> 00:17:45,240
som hade besegrat fransmännen
i slaget vid Trafalgar 1805.
300
00:17:46,080 --> 00:17:51,440
Då försökte man blockera flera
utav inloppen till Karlskrona.
301
00:17:51,920 --> 00:17:54,080
Det man lämnade öppet
var det mellan -
302
00:17:56,000 --> 00:18:00,560
Tjurkö och Aspö där Drottningskär
och Kungsholms fort ligger -
303
00:18:00,560 --> 00:18:02,440
och kan bevaka det inloppet.
304
00:18:02,440 --> 00:18:04,960
Men man försökte täppa till
andra inlopp -
305
00:18:04,960 --> 00:18:06,680
och det gjorde man då
ofta genom att man -
306
00:18:07,320 --> 00:18:10,400
helt enkelt sänkte
gamla uttjänta fartyg där.
307
00:18:11,640 --> 00:18:16,280
Så vi vet att man gjorde det här
redan 1785 i Djupasund.
308
00:18:16,520 --> 00:18:18,920
Man gjorde det 1810 när man -
309
00:18:19,160 --> 00:18:22,280
hade sett ett hot
från den engelska flottan.
310
00:18:25,320 --> 00:18:27,760
Och slutligen då 1836, -
311
00:18:27,760 --> 00:18:31,000
efter att förmodligen ha legat
utrangerad i många år, -
312
00:18:32,920 --> 00:18:36,400
så sänkte man Wasa 1836 i Djupasund.
313
00:18:38,560 --> 00:18:41,640
Vi har ju de här uppgifterna
att fartyget är sänkt där, -
314
00:18:41,920 --> 00:18:43,760
men problematiken är -
315
00:18:43,760 --> 00:18:46,720
att man vill veta vilket utav de
här fartygen som ligger i Djupsund.
316
00:18:46,720 --> 00:18:48,360
Vi tror att det är sex stycken där.
317
00:18:48,440 --> 00:18:52,560
Vi vet inte vilket som är de här, -
318
00:18:52,640 --> 00:18:54,840
men genom måttagning och sådant, -
319
00:18:54,840 --> 00:18:56,600
fartygen är hemskt
sammanfallna, -
320
00:18:56,600 --> 00:18:59,760
man har ju sprängt i dem
under 1900-talet -
321
00:18:59,760 --> 00:19:02,240
för att öppna upp lite i
den här passagen igen.
322
00:19:03,800 --> 00:19:08,400
Genom måttagning och träprover
för årsringsdatering -
323
00:19:08,400 --> 00:19:10,640
så kan man nog komma fram till -
324
00:19:11,400 --> 00:19:13,760
vilket som är vilket utav
de här fartygen.
325
00:19:14,200 --> 00:19:16,200
Det här hoppas vi kunna lösa, -
326
00:19:16,200 --> 00:19:20,600
vilket fartyg som är vilket,
inom en relativt snar framtid.