Marinmuseum släpper bok om Fredrik Henrik af Chapman

Boken Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet belyser bland annat hur Fredrik Henrik af Chapmans verksamhet som skeppsbyggare har beskrivits av eftervärlden. Flera artiklar tar upp Chapman som skeppsbyggare ur olika perspektiv genom att studera fartyg som han konstruerade och hur de användes. Men boken innehåller även artiklar om Chapman i porträttkonsten och om Chapmans föregångare som skeppsbyggare för flottan. Det är en rikt illustrerad populärvetenskaplig bok som kan intressera alla som vill veta mer om 1700-talets spännande örlogshistoria, om en person som var tongivande i denna historia, om de fartyg han ritade och deras användning och öden.

- Chapman anses än idag, 300 år efter sin födelse, ha varit en av Sveriges främsta skeppskonstruktörer genom tiderna. Han har setts som en banbrytare för att införa vetenskapliga metoder inom skeppsbyggandet inte bara i Sverige utan även internationellt, berättar Andreas Linderoth, bokens redaktör, historiker och verksam som forskningssamordnare vid Statens maritima och transporthistoriska museer.
  
Chapman var en mycket kunnig och ambitiös skeppsbyggare. Vissa av hans fartyg kopierades också av andra länder som Danmark och Ryssland. Men boken visar också att han hade kunniga föregångare som skeppsbyggare inom flottan. Chapman var också duktig på att framhäva sig själv och sin betydelse vilket märks ända fram till våra dagar. I Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet undersöks Chapmans verksamhet objektivt och nyanserat.

- Anledningen att boken produceras är att det år 2021 är 300 år sedan Fredrik Henrik af Chapman föddes och Marinmuseum vill uppmärksamma och bidra till att sprida den senaste forskningen kring Chapman och hans verksamhet, säger Mats Persson, museichef Marinmuseum.
 

Läs mer om boken på Marinmuseums hemsida: Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet  



Detaljerad fakta

Utgivningsdatum: 2020-12-16
Genre: Historia, forskning
Titel: Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet
Redaktör: Andreas Linderoth, Statens maritima och transporthistoriska museer
Författare: se lista nedan.
Formgivare: Helena Grännsjö, Statens maritima och tranporthistoriska museer
Översättning: Andreas Linderoth
Ämnesord: Historia, skeppsbyggnad, Fredrik Henrik af Chapman, arkitekt, skeppsmodeller, 1700-tal, kanonslupar, sjöslag, linjeskepp, fregatter, örlogsstad, Karlskrona
Antal sidor: 266 sidor
Format: Inbunden
Omslag: Helena Grännsjö
Tryck: Elanders ISBN: 978-91-982134-3-0

Årsboken ges ut av Marinmuseum i samverkan med föreningen Marinmusei vänner.

Boken Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet  finns till försäljning. 

Den kostar 195 kronor. Eftersom Marinmuseum har stängt så kan den beställas online. Skicka mail med din beställning till receptionen.marinmuseum@smtm.se 

Författarna

Niklas Eriksson är docent i arkeologi och verksam vid Stockholms universitet.
Hans marinarkeologiska forskning kombinerar skriftliga källor med arkeologiska fynd och föremål i museisamlingar.

Björn Hasselgren är teknologie doktor och gästforskare vid Uppsala universitet. Han forskar kring transportinfrastrukturssystemens historiska utveckling, just nu medfokus på Göta Kanal.

Eva Hult är etnolog och verksam som arkivarie vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Hennes forskningsintressen rör främst samtidsdokumentationer och kvinnohistoria.

Patrik Höglund är marinarkeolog och historiker vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Han har främst sysslat med forskning kring flottan, dess fartyg och människorna ombord.

Ida Christine Jørgensen är örlogshistoriker och marinarkeolog. Hon är doktorand vid universitetet i Portsmouth där hon skriver en avhandling om spridningen av idéer, kunskap och teknik mellan 1700-talets örlogsflottor i Europa. 

Fredrik Kämpe är doktorand i historia vid Stockholms universitet och kopplad till Centrum för maritima studier (CEMAS). Han är även verksam vid Marinmuseum och särskilt intresserad av 1700-talets sjöfart.

Marcus Lepola är etnolog med specialkunskaper i skärgårdskultur och skärgårdshistoria. Han har i huvudsak varit engagerad och anställd inom skärgårdsstaden Pargas museala fält. Marcus är också doktorand vid Åbo Akademi och var 2018–2020 inkopplad i skapandet av utställningen om sjöslaget i Svensksund 1790 vid Finlands Sjöhistoriska Museum.

Andreas Linderoth är historiker och verksam som forskningssamordnare vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Hans forskningsintressen rör främst örlogshistoria under 1800- och 1900-talen.

Andreas Nilsson är chef för sektionen för Lärandestöd och pedagogisk utveckling på Sjöstridsskolan, Försvarsmakten. Utöver det är han ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet och är akademins bibliotekarie.

Tom Ohlsson, tidigare 1:e intendent och chef för Utställningsavdelningen vid Marinmuseum. Numera verksam vid KÖMS bibliotek och arkiv i Karlskrona.

Harry R:son Svensson är historiker och verksam som forskare och frilansskribent. Hans forskningsintressen rör främst örlogshistoria och Karlskronas historia ur olika perspektiv. 

Jakob Seerup är historiker och verksam som intendent vid Bornholms Museum. Hans forskning är främst inriktad på den danska flottan under det långa 1700-talet.

Anna Silwerulv är dräkt- och textilhistoriker och är ansvarig för dräktforskningen på Vasamuseet. Hennes forskningsintressen rör främst marinarkeologiska textilfynd samt tidigmodern dräkt och dess betydelse som social markör.

Anna Thordstein är 1:e bibliotekarie vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Hon har sin bas i Marinmuseums bibliotek som främst är inriktat på Sveriges örlogshistoria från 1522 till nutid och framtid.

Per Widén är konst- och idéhistoriker verksam som forskare vid Nationalmuseum och som arkivarie på Uppsala universitetsbibliotek. Hans forskningsintressen rör främst museer, samlingar och historiebruk under 1700- och 1800-talen.

Carita Wilenius-Rantala är konsthistoriker och utvecklingschef för Samfundet Ehrensvärd rf. på Sveaborg. Hon omvandlar historisk fakta till erfarenheter i sitt museipedagogiska arbete.
 

Presskontakt

Andreas Linderoth, forskningssamordnare, fil dr, Statens maritima och transporthistoriska museer,

andreas.linderoth@smtm.se, 0455 35 93 60

Hanna Marcolin, kommunikatör, Statens maritima och transporthistoriska museer,

hanna.marcolin@smtm.se, 0455 35 93 26

Marinmuseum

– en del av Statens maritima och transporthistoriska museer